Vaknade av en blixt….

Tack för alla bra tips, jag ser att ni är fler som har haft samma erfarenheter och det känns bra att jag inte är ensam.

Det har varit en lång dag med tv-inspelningar och möten. Så efter att Liam hade somnat (det gick jättebra ikväll, han var helt slut och somnade som en stock) så satte jag mig framför tv:n för att titta på House. Tog ungefär 2 minuter innan jag somnade. Vaknade sen plötsligt av en blixt och ett skratt från Niclas. Han hade tagit denna fina bild av mig utslagen på soffan. Ha, ha…

Kanske inte den mest smickrande men den bjuder jag på.

Nu ska vi mysa med lite inredningstidningar för att leta inspiration till huset. 

Ha det bra!

Kram

  1. Hejsan Laila!
    Jag valde att skriva i ett inlägg från långt tillbaka bara för att jag inte vill att alla kanske ska läsa detta och kanske att någon jag känner ser vad jag skriver och förstår att det är jag…

    Du har varit min förebild väldigt länge. Jag vet att du får höra detta tusentals gånger. Att vara en känd person kan inte vara lätt. Men helt plötsligt kände jag att jag ville skriva till dig i hopp om att du kanske svarar mig på min mail.

    Jag har haft ett par bloggar innan men den jag nyss startat som bara än sålänge har tre inlägg har jag valt att vara helt ärlig med mina känslor.

    Min bästa vän fick leukemi för snart två år sedan..
    Jag vet inte vart jag ska börja eller hur jag ska skriva för jag vet inte ens varför jag skriver till dig. Jag tror jag skriver till dig för att jag tror att du är en människa som bryr sig så mycket om andra. Jag ber dig inte om någonting.. bara ett litet svar.

    Hon var väldigt sjuk ett tag .. hon låg i respirator och jag praktiskt taget planerade vad jag skulle köpa för blommor till hennes begravning. Men denna tjejen min absolut bäsa vän är stark. Hon vaknade..

    Hon tillfrisknade och cancern försvann ett tag. Men sen fick hon ett återfall och hon hade cirka 10-20 % chans att överleva. Men som sagt min älskade vän klarade sig igenom detta. Nu är hon inlagd igen. De ska ta benmärgsprov på henne imorgon och se om det har kommit tillbaka. Jag har panik. Jag har tusen andra problem också. Vilket alla har. Men jag känner mig utstött från världen. Min biologiska pappa dog av en överdos när jag var fem år gammal och min biologiska mamma .. ja hon är ingen snäll människa som jag inte träffar. Jag har skurit mig sedan jag gick i femte klass, och då menar jag rejält. Jag har varit nära att dö ett par gånger jag också men av egen vilja. Jag har en mamma och en pappa som jag bott hos sedan jag var 3 år gammal. Jag bor nu själv då jag är 21 år gammal. Jag har haft anorexia, men nu har jag gått upp jätte mycket i vikt av alla olika mediciner jag får för mina extrema ångestattacker. Jag har så många bristningar över hela kroppen att jag inte ens vill gå ut. Tänk alla som sett mig när jag var så smal och fin. de tänker ju direkt att oj va stor hon blivit.

    Jag ber om ursäkt över hela detta inlägget … du känner inte mig. Men jag har en stark känsla av att du är en väldigt god människa.

    jag vill hjälpa världen. Jag vill hjälpa .. jag vill inte att folk ska vara sjuka. Jag vill inte att folk ska dö i cancer eller någon annan sjukdom. speciellt inte när min bästa vän är 22 år gammal och går igenom detta.

    kram
    Madde

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..