Mors dag…

Idag är det mors dag, alla mammors dag. Och idag hade jag tänkt tillägna detta inlägg till min mamma som till min stora sorg gick bort i september förra året.  Det har ännu inte ens gått ett år och det är fortfarande svårt att förstå att hon inte finns längre.

Min mamma och jag.... :)
Min mamma och jag.

Min mamma har varit en kämpe i hela sitt liv ända sedan hon var liten. Hon var annorlunda än många andra barn, hon vågade vara sig själv och gå sin egen väg och ibland fick hon stöta på många hårda smällar av livet för att hon vågade stå på sig själv och tro på sig själv. Denna styrka kunde man känna av med allt hon gjorde från det att hon var liten tills hennes sista tid på sjukhuset. Det finns ingen annan människa som jag ser upp till så mycket som min mamma som har kämpat så genom hela livet. Många jobbiga saker har hon varit med om som skulle knäcka de flesta men även om hon ibland tappade modet så likt ett segt träd med starka rötter som nästan blåst om kull så reste hon sig upp igen. Seg och envis var hon. Men också så sprallig och positiv. Hon var även så klok och hade alltid något gott råd att säga till dem som behövde hjälp.

Hjälpa andra gjorde hon ofta fastän hon egentligen skulle behöva hjälp själv många gånger. Trots att hon hade fem barn att ta hand om så hade hon kärlek och tid över till många andra människor som hade det svårt. Det var ofta det i perioder sov över människor hos oss som behövde tillfälligt någonstans att bo, eller behövde stöd eller bara någon att prata med. Hon satte alltid oss barn i första hand och kärleken till min mamma har alltid varit så stor och känts tydligt under hela min uppväxt. Mamma var godheten själv men med en massa skinn på näsan.  Det är tack vare min mamma som jag och mina syskon har blivit dessa starka och självständiga individer vi är idag. Hon har alltid sagt till oss att vi ska våga tro på oss själva och att ingenting är omöjligt om man bara vill och har bestämt sig.

I mina syskon och även i mig själv ser jag alla mammas fina egenskaper som hon har fört vidare. Omtänksamheten, att alltid bry sig om andra människor och andras behov och hjälpa dem som behöver hjälp utan att göra det för egen vinnings skull. Tacksamheten, att vara tacksam för vad man har i livet och inte vara svartsjuk eller missunsam mot andra. Glädjen, att glädjas med andras framgång och lycka.

Hon sa många kloka ord som jag har tagit med mig och en av dem är att inte bry sig om vad andra tycker utan lita på dig själv, för man kan inte vara älskad av alla. Hon sa också ofta att man aldrig ska skiljas från den man älskar som ovänner. Och det måtto som speglar mamma mest är nog att man ska behandla andra så som man själv vill bli behandlad. Och det är otroligt att allt detta har först vidare till inte bara mig utan alla mina syskon också. Och nu hör jag mig själv säga dessa orden till min son.

Mamma…

När min yngsta bror fortfarande var en baby fick mamma reda på att hon hade en blodsjukdom. På den tiden visste man inte hur länge man kunde leva med denna sjukdom då det då var så ovanligt att få den så ung som min mamma var. Man sade då till henne att hon nog bara skulle leva ett par år. Man kan förstå paniken i min mamma att få reda på detta med fem små barn. Vad ska hända dem, hur ska det få för dem när jag inte är här? Men hon kämpade mot sjukdomen, nya och bättre mediciner kom och hon levde 25 år mer än vad läkarna från början hade trott. Hon pratade mycket om detta när hon låg på sjukhuset straxt innan hon gick bort. Hon var så glad att hon kämpat mot sjukdomen så länge att alla vi barn hade blivit vuxna . Nu efteråt så kan man nästan känna det som att mamma levde många år mer av ren vilja då hon behövde förbereda oss alla på ett individuellt sätt för en tid då hon inte skulle finnas.

Och som en sista kärleksfull handling från vår mamma så skrev hon ett brev till mig och mina syskon som hon bad oss att inte läsa förrän hon var borta. Likaså spelade hon in en videofilm och en ljudfil där hon säger hur mycket hon älskar oss och att vi inte ska vara ledsna. Tröstar oss och stärker oss alla på ett sådant sätt som bara hon kan göra då hon vet att vi kommer sakna henne och vara ledsna ibland även om det känns bättre med tiden. Hon var så klok min mamma. Så vacker både på insidan och utsidan.  Så fastän hon är borta så kan vi höra hennes tröstande röst och ord när vi behöver det.

Sedan vi var små har vi vetat att mamma troligtvis inte kommer få träffa våra barn, att hon nog inte kommer leva mer om någon av oss gifter oss eller när något annat stort händer i ens liv som man vill dela med sina älskade. Och det har nog också präglat vår uppväxt och format oss. För med vetskapen om att vi en dag kommer få stå ensamma har nog gjort att jag och mina syskon har en väldigt stark sammanhällning. Många som känner oss väl påpekar ofta detta och undrar hur det kommer sig. Det finns inget enkelt svar på detta, den enda enkla förklaringen är att mamma har genom sin kärlek till oss gjort oss till starka, positiva och kärleksfulla personer. Och vad mer kan en mor göra för sina barn.

Livet kommer i framtiden ha toppar och dalar, med och motgångar, tillfällen då man behöver stöd från sin älskade mamma. Men tack vare den starka sammanhållning jag och mina syskon har just på grund av vår mamma kommer vi alltid ha någon där. Vi finns där för varandra för alltid och känner mamma leva vidare genom oss.

Trots att min mamma inte längre lever är jag ändå tacksam att jag fick leva det liv jag levt med henne. Jag skulle inte vilja ändra på någonting egentligen. Det har skapat och format mig såsom jag är idag. Jag är stolt över mig själv och mina syskon. Jag är stolt över att ha haft världens bästa mamma som lever kvar i mitt, min systers och mina bröders hjärta.

Tack mamma för att du alltid fanns där för mig och alltid var så stötande och kärleksfull. Tack mamma för allt du lärt mig om livet och gett mig redskapen jag behövde för att kunna leva livet fullt ut. Tack mamma för att du vågade gå din egen väg och visade oss hur man gör det.

Till vår  fantastiska mamma, vi älskar dig!

/Laila, Linda, Johan, Jonas och Joakim

Min underbara mamma…

  1. En så otroligt fin människa som eran mamma skulle alla ha som mor & förebild! När man läser denna text så inser man redan innan första punkten att detta är något så otroligt mycket mer än bara en text. Ord fyllda med mening & hopp & tro! Vila i frid.

  2. Ja känner sorg o varma känslor på samma gång. Vilken fantastisk o fin hyllning=( Mamma e enligt mig de finaste vackraste ordet på denna jord<3

  3. Paula skriver:

    Skriv din kommentar här!
    Underbart skrivet!! Min mamma gick bort för 4 år sen i stroke och när jag läste den fina texten trillade tårarna oavbrutet. Dels för din underbara text men även av en enorm saknad. Liknelserna med din mamma var nämligen väldigt många!
    Saknaden finns hela tiden den blir bara lite mer stillsam efterhand.

    Kram Paula.

  4. Fanny skriver:

    Vad otroligt fint du skrev! Jag fällde en tår.. Din mamma verkar vara helt underbar, grattis alla mammor 🙂

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..