DVD-våndan…

Idag var Liam och jag och hälsade på min syster. Liam blev upptagen med att spela dataspel så då blev hon och jag lite sugna på att kolla på en DVD. Så vi började rota bland alla hennes filmer. Både syrran och jag är väl allätare när det gäller filmer, vi kan se det mesta och båda uppskattar verkligen en väl gjord film. Men vi upptäckte något som vi inte tänkt på så mycket. Att vi motsatsen vad vi alltid trott så har vi i vissa avseenden väldigt olika filmsmak. För varje film syrran föreslog att vi skulle titta på blev det mer och mer uppenbart. Det fanns nästan bara dramafilmer i hennes DVD-samling. Den ena tårdrypande filmen efter den andra presenterades. Jag ville ju ha lite spänning. Lite thrillers eller nåt läskigt. Jo visst gillar hon läskiga filmer det gör hon, men hon gillar inte thrillers. Så det fanns inga sådana i hennes samling. Sen kom Liam och ville kolla film han också så då fick han bestämma istället och då blev det Spiderman 3.

Men jag fortsatte att fundera på det här med filmval. Varför gillar jag inte att titta på sorgliga dramafilmer, verklighetsskildringar, livsöden och andra sorgliga historier? Syrran berättade att den största anledningen till att hon kollar på dem är att hon kommer in i en så härlig sorglig stämning. Och får gråta en liten stund till filmen. Hon säger att det rensar bort lite i huvudet att få leva sig in i en film, kanske känna igen sig lite och få gråta en stund. Sedan när filmen är slut så har hon fått ny energi och mår tipp topp. Men jag funkar inte så. Där är vi olika. Jag hatar att titta på filmer som får mig att gråta. Inte bara för gråtandets skull, utan oftast så blir jag så tagen av filmens historia att jag mår dåligt och känner mig nedstämd i flera timmar efteråt och kan komma på att tänka på historien i flera dagar efteråt. Nä fy vad hemskt! Då håller jag mig hellre till lite läskiga, spännande och roliga filmer. Av dem får man i alla fall inte en ”sorgsen baksmälla”. Ja, så olika man kan vara egentligen. Och det är ju särskilt kul att upptäcka sådana här olikheter som syskon också.

Vad är ni för filmtyper, vad gillar ni mest för filmer?

Ha det bra!

Kram

/Laila

  1. Jag är nog lite av en allätare . Bara man har en bra famn att krypa upp i så kan ja se det mesta 🙂 . Men påtal om filmer då så var ja och såg Knight and Day igår på bio och om du inte sett den så föredrar ja den 🙂 . Den är med Tom Cruise och Cameron Diaz .

    Kramar Kajsa

  2. Sharp skriver:

    Jag älskar skräckfilmer! Dock ska det vara lite ”mystiska” såna, inget splatter, det är bara tråkigt! Tyvärr görs det väldigt få bra skräckfilmer och av de som görs är det inte många som skrämmer mig. Den sensaste som iaf gav lite mysrys var ”Paranormal Activity”. ”Mirrors” var också helt ok!

  3. Simone skriver:

    Är som din syster: ser helst drama och verklighetsbaserat. Det ger mig mest. Gillar att ha filmen med mig i sinnet ett tag efteråt.

    Älskar bra manus, och kan se filmer som bara baseras på dialog, som ”Before Sunset” och ”Before Sunrise”.

    Såg den vackraste och kanske bästa film jag nånsin sett härom månaden: ”En enda man” med Colin Firth.

    Uppskattar också en smart plot, som alla de senaste som Leonardo DiCaprios spelat i: The Departed, Revolutionary Road, Blood Diamond, Shutter Island.

    Favoritskådisen är för övrigt DiCaprio – tycker han är brilliant! Vem är din favoskådis, finaste Laila?

    Kram!

  4. Jenny skriver:

    jag kan inte se på läskiga filmer (deckare inräknat).Får man mardrömmar av nalle puh är det nog inte så smart att titta på sånt. ^^
    Men jag gillar musik filmer, t.ex. ”music and lyrics” (med hugh grant)

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..