Blodigt allvar, eller?!

Hörde på radion precis om ett knattelag i fotboll, ett gäng grabbar på 8 år, som blivit avstängda resten av vårens säsong. Och anledningen till detta är att under en match för ett tag sedan hade en domare dömt fel och laget hade då förlorat. Vad som då hände var att några av föräldrarna hoppade på domaren. Att domaren bara var 16 år verkade det inte vara någon av de arga föräldrarna som brydde sig om. Att det BARA var en match för 8-åringar och inte en finalmatch i VM eller liknande verkade de också ha glömt bort. Att de är föräldrar och skall föregå med gott exempel för sina barn verkar också totalt ha försvunnit från deras medvetande.

Det är faktiskt riktigt allvarligt detta. Hur man som föräldrar beter sig på det här sättet. Visst har jag väl sett en och annan kanske lite väl engagerad förälder när Liam har spelat match med sitt fotbollslag, men jag har faktiskt aldrig hört nåt så tokigt tidigare. Om de nu reagerade så starkt på denna händelse så kan jag ju tänka mig att det inte är första gången som några av dessa föräldrar reagerar starkt på matchernas resultat.

Nu finns det lite jag skulle vilja skriva om detta. För det första så känns det faktiskt så fel att man har stängt av laget på grund av föräldrarnas uppförande. De är bara 8 år, kom igen. De är faktiskt lite för unga för att straffas så hårt på det sättet, det är inte ens säkert att de förstår fullt ut varför föräldrarnas handlande ska drabba dem direkt. Stoppa istället föräldrarna att få vara med och titta på matcherna. De som tog beslutet sa att de inte kunde göra så då de inte kunde ha vakter med på matcherna. Visst det kan man väl förstår, men jag håller ändå inte med. Det är likt förbannat totalt fel att grabbarna ska straffas.

Sen kan vi diskutera en annan sak också. Hur mår dessa pojkar som har föräldrar som är så engagerade och tar en vanlig knattematch på blodigt allvar. Då kan inte fotbollen vara kul längre. För det är ju det den ska vara. Idrott ska vara kul!!! Våra barn ska längta och se fram emot sina aktiviteter, inte känna press på att de måste vara högpresterande redan som 8-åringar. Det kan bara gå på två sätt, antingen tappar de sugen helt ganska snart och fortsätter inte med sin idrott eller så färgas de av sina föräldrar och blir uppfostrade till väldigt dåliga förlorare.

Vi som föräldrar har en skyldighet att vara engagerade i våra barn oavsett vilken idrott eller hobby de ägnar sig åt, men vi bör inte vara fanatiska eller försöka leva ut våra egna drömmar genom våra barn. Det borde vara förbjudet för föräldrar att medverka vid matcher om de sitter och skriker som värsta huliganer vid ett allsvenskt derby. Vi föräldrar ska också stötta våra barn när de förlorar och visa att man kan vara en bra förlorare.Våra idrottsförbund borde, om det inte redan finns, ha starka riktlinjer vad som gäller gentemot föräldrar och lite väl ”engagerade” föräldrar.

Ett straff bör de här rent ut sagt dumma föräldrarna få, men att stänga av laget, 8-åriga pojkar är helt fel. När jag gick i första klass kom jag i kontakt med kollektiv bestraffning för första gången och det var i skolan. En elev hade gjort något dumt och då straffade vår lärare hela klassen. Jag kommer ihåg väldigt strakt hur fel jag tyckte att detta var. JAG hade ju inte gjort något fel och jag var så arg på läraren och jag ältade och pratade mycket med min mamma om detta. Så ingen kollektiv bestraffning, i alla fall inte för barn så känner jag.

Skriv gärna vad ni tycker om det hela…

Ha det bra!

Kram

/Laila

  1. sofie skriver:

    Håller fullständigt med dig Laila, det finns inga ord för hur galet det är

  2. Nytt TV-program!
    Vill du bryta vardagen i stan och göra något helt annat under sommaren?
    Vill du uppleva den svenska sommaridyllen med din familj?
    Beskriv kort din sommardröm för dig och dina familjemedlemmar och maila matilda.johansson@titan.se
    Det kanske blir just du och dina nära som får förverkliga eran dröm!

  3. Hörrdu Lotta längst ner bland kommentarerna, har du egna barn???
    Jag håller med er andra, Få bort föräldrarna så de kan straffas och inte få se sina barn som spelar och förhoppningsvis ha kul, UTAN sina gapande föräldrar!

    Kram på dej!

  4. Nina skriver:

    Först och främst; vad kul att du tar upp saker till diskussion:)
    Håller med dig fullt ut, föräldrar är avundsjuka på speltid, resultat, talang och uttagningar..8år ja då borde man leka. Men det tas upp i debatt, så hoppas alla lär sig något…
    Jag har ett annat problem. Min son är 16 år, killarna är i den åldern att de går i 9an, vill träffa kompisar, har tjejer, tittar på fiilm, är trötta m.m. Spelarna tycker inte om att det är föräldratränare på den här nivån…Ett tiotal som slutat i laget… Samt att det kommit till ett stor grupp killar från ett annnat lag. så truppen är på 30 om alla är där, så träning borde gå bedriva fast det är si och så med närvaron för vissa. Man peppar och är glad för de gånger de går på träningarna. Men då kommer en tränare med kommentarer som ”Är du ny i laget”, ” du borde skaffa dig andra kompisar” när de väl är på träningen, och bestämt sig för att fortsätta…??? Istället för att försöka pappa dem tillbaka till fotbollen. Skulle vara glad för åsikter och synpunkter på detta!!!
    Fin blogg du har!

  5. Nettan skriver:

    Håller fullständigt med dig, stackars barn… förbjud föräldrarna…Tycker så synd om barnen för jag undrar även hur dessa föräldrar är hemma…. Barn ska tycka det är kul med sin aktivitet, inte känna tryck av att föräldrarna pressa dom och blir arga …. som du säger man ska verkligen stötta dom oavsett hur matchen går…. Man kan inte alltid vinna, livet är ju inte så….

    Kram Nettan

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..