Grattis Kit 6 månader idag!!!

Idag fyllde min lilla sötis 6 månader!

Tänk vad snabbt tiden går, det har alltså redan gått ett halvår sedan han föddes. Och ungefär vid den här tiden på kvällen för 6 månader sedan så var han bara ett par timmar gammal och vi låg och bara tittade på vår lille son och var så otroligt lyckliga.

Kit och jag firade det med att gå och ta en fika på Mocco inne i stan. De hade riktigt smarriga kanlebullar. Kit fick en god fruktpuré att smaska på och var så nöjd. 

När jag satt där så ringde min syster. Hon var lite trött och frustrerad. Ingen liten bebis ännu. Nu har hon gått över tiden med tre dagar och inga tecken än på att det ska sätta igång. Allt är förberett och klart för att den lille ska komma, hon har till och med hunnit baka och fylla frysen full med kakor och bullar. Och idag var hon på ett väldigt dåligt humör, jättearg för allt möjligt och rastlös, myror i brallan. Inget var kul! Så jag åkte dit en sväng för att muntra upp henne en stund. Och hon blev faktiskt lite gladare när hon fick gosa en stund med Kit. Tog en rolig bild på Kit och Linda med hennes mage. Då magen är så stor nu är den ju som en extra hylla, så Linda la Kit på magen. Det såg rätt roligt ut och Kit verkade trivas där då han kunde spana runt på vad som hände i rummet. 🙂

Men jag förstår henne. När jag väntade Kit så gick jag över tiden två dagar. Redan två veckor innan beräknad förlossningsdag så kände jag mig färdig. Och de där sista två dagarna kändes nästan som två år. Jag kan inte föreställa mig hur det skulle ha känts om han hade varit kvar där i två veckor som det är för vissa. 

Jag tycker jättesynd om min syster nu, man längtar ju och bara väntar, och så tvingar man sig själv att hitta på saker att göra hela tiden för att man inte ska tänka så mycket på att man väntar. Men så tar energin slut och då blir man ju arg och ledsen. Någon som känner igen sig? 🙂

Misstänker att de flesta av er som varit gravida gör det, jag gör det definitivt. På vägen hem köpte jag sedan en liten present till henne, eller till babyn egentligen, som de ska få när han väl kommit ut. Jag får visa det för er sen när han är väl kommit när det nu blir, för annars blir det ju ingen överraskning. 

Ha det så bra allesammans!

Kram

/Laila

  1. Annika skriver:

    Som Marie gick jag också 3 veckor över tiden med mitt första barn(2 veckor med andra) Tyckte inte att det var så farligt jobbigt ioch för sig,det är ju som det är….kram

  2. Marie skriver:

    Grattis till Kit!
    Båda mina barn tittade ut en vecka tidigt, vilket jag tyckte var bra då jag var förlossningsrädd. Räknade med att jag skulle gå över tiden, särskilt med första barnet.
    Hoppas er väntan på kusinen snart är över!
    Kram Marie

  3. Sara skriver:

    Åh fy vad jobbigt. När jag väntade sonen så satte allt igång 39+1 och han föddes 39+3. Alltså gick jag inte ens över tiden. Ändå ville jag inget annat än att köra upp en virknål i muttan på mig själv de sista dagarna, så vattnet skulle gå. Höll på att bli sjuk i huvudet på riktigt!!!!

  4. Vet hur det är, gick över 22 dagar med min dotter och 14 med min son. Dottern är dessutom född i slutet av juli, så jag fick vänta länge i hettan. Brun om magen blev jag iallafall, trots att jag satt i skuggan. =)

  5. Pia skriver:

    Man undrar ju lite hur han ser ut framifrån lille Kit.
    Är säkert nåt alldeles extra 😉

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..