Till en liten globetrotter

Tjingeling,Maximilian pratar och tänker ofta tillbaka på vår resa till Paris, som ju bara han och jag gjorde förra året. Den resan har verkligen satt sina spår (positiva) i den lilla pojken och han säger ofta: ”Mamma, kan vi inte resa snart igen, bara du och jag för vi hade ju sååå lugnt och gott i Paris” 😉Han fick ”Barnens resebok” för ett tag sedan, jag tyckte den passade så himla bra till honom.

Boken innehåller en massa olika resmål med tips, fakta och annat kul att veta för barn. En toppenbok för en liten globetrotter helt enkelt! Får vi se om han kommer fram till vart vi ska resa nästa gång.

.

På tal om min älskade son så skulle jag nog inte ”våga” resa iväg med honom just nu. Han är nämligen inne i värsta 6-årstrotsen, eller lilla tonåren som det brukar kallas :/ Ena stunden är han som vanligt, men från en sekund till en annan så kan han bli som förbytt och alla är dumma och ”ni fattar ju ingenting”, det protesteras mot allt, fel på mackan, fel kläder. Det smälls i dörrar, gapas och skriks och resten av familjen sitter mest som ett gäng fågelholkar då vi inte riktigt hänger med i svängarna alla gånger 🙂

Men man vet ju att det går över när denna fas är klar, så det är bara att plocka fram det där TÅLAMODET… (som jag har så bra av, not..! hahaha!) Några som känner igen detta med barn som är i samma ålder? Hur länge brukar denna fas pågå tro? Jag är redan trött på´t nämligen 😛

Ha en kalasfin eftermiddag och kväll

På återseende!

Kram

.