S j u k s t u g a

Picasa

Picasa

.

Godmorgon lördag,Men det är ingen god morgon tyvärr, för påsklovet kickade igång med magsjuka  Trodde vi hade klarat oss denna vinter, men man ska aldrig börja fundera i sådana banor för då, PANG kommer magsjukan som ett brev på posten. Sjukt, för jag tänkte på detta tidigare i veckan och nu ligger alltså stackars Céline helt utslagen.

Hon fick plötsligt jätteont i magen igår kväll, och sen har det hållit på minst en gång i timman, i jag vet inte hur många timmar i sträck. Jag tappade räkningen efter sjunde, åttonde spyan. Så synd om henne

Vid magsjuka tar jag alltid fram en gammal överbliven madrass som jag bäddar upp på badrumsgolvet. Allt för att slippa kräkningar i sängarna och överallt annars i hemmet. Så får den sjuka ligga där med en hink bredvid, samtidigt kan man som vuxen ligga i vår säng och ha full koll på det sjuka barnet under natten då badrummet ligger i anslutning till vårt sovrum. Just nu ligger hon och sover

.

.

Nä fy ingen kul natt alls. Jag har inte sovit många minuter, om ens någon. Har legat på helspänn, och flugit upp i en väldans fart så fort jag hört att Celine börjat vrida och vända på sig samtidigt som hon gnytt. Då vet man nu är det dags igen, fy farao Dessa bilder på mig och tjejerna tog Maximilian med min mobil under gårdagskvällen, innan magsjukeeländet drog igång.

Ni önskade ju lite mer ”ofrisserade” bilder här inne mellan varven, så varsågoda; jag i morgonrock precis som jag var där och då, barnen likaså. Ingen toppenskärpa på bilderna, inget förskönat eller tillrättalagt. Skulle väl vara att jag gjort bilderna svartvita då, men det var så fult gult sken i bilderna från lamporna i sovrummet.

.

Vi läste boken ”Inte nu igen Amanda” som Celine gillar, den kom med posten tillsammans med ett gäng andra barnböcker häromveckan. Perfekt med lite nytt.

Nu hoppas jag vi andra klarar oss, men sån tur har man väl aldrig. Det är lite som att sitta och vänta på en tickande bomb…