Tänk om han inte hade blivit just han!

.

Tjingeling,

Det är inte så ofta denna kille hamnar på bild i bloggen numera, han har fullt upp med annat! Men här fick jag lov att knäppa några bilder Men han va nog knappt medveten om mig för han var djupt försjunken i appen TIkTok med hörlurar på

Tänk alldeles snart fyller han 9 år, min förstfödde! Det är fortfarande så att när jag hämtar och lämnar honom på skolan får jag alltid både pussar och kramar som det naturligaste i världen. Så glad så länge han inte tycker det är skämmigt inför klasskompisarna. Men det kunde blivit så att Maximilian aldrig hade blivit till. Jag var nämligen gravid före honom, men fick ett missfall den 5 februari 2010 (exakt 3 år senare den 5 feb 2013 föddes Celine) men redan månaden efter missfallet blev jag gravid igen med just denna lilla pojke. Tur i oturen helt enkelt att det blev som det blev, kan inte tänka mig livet utan honom ♥

–

.Egentligen är det ju väldigt, väldigt vanlig med missfall!

Mitt skedde i vecka 8, och det är ju särskilt vanligt just i början av graviditeten, men man pratar ju inte om det mellan varandra direkt. Jag orkade inte då, och ja sen kom det ju tre barn nästan på löpande band (jag fick ju 3 barn på 3 år och 10 mån) så missfallet är inget jag tänkt så mycket på efter..

.

I vilket fall, nu 9 år senare sitter han här och chillar i soffan som barnen säger Chinos från HacketLondon och den klassiska fina Lyle Scott tröjan som jag bara älskar kommer från Emelies butik!

–

.

Nu är det frukost. Vi har fortfarande inte karvat pumpan som står på trappan, men nu ska det ske så fort frukosten är avklarad det är ju den officiella Halloweendagen imorgon torsdag

Ta hand om er så hörs vi snart igen!!