Måndagstankar

.

Hej måndag,

Så har vi gått in i den 21:a veckan efter årsskiftet, och man kan bara konstatera att tiden rusar på oavsett pandemier eller ej. Halva maj och lite till har redan passerat, och är det något som kan stressa mig, så är det detta med att tiden går så rackarns fort. Särskilt när den gör det runt denna tid på året, den allra vackraste tiden som finns som jag anser det. Att det går snabbt i november och fram till mars är ju inte en lika deppig tanke som att veta att om fem veckor vänder det och går mot mörkare tider igen… 🙄

Nä fy sjutton, varför skrev jag ens detta, haha så tråkig start på veckan.

Men det får bli en liten påminnelse till mig själv att jag måste bli bättre på att ta vara på dagarna just nu, trots allt. Man har på något underligt sätt satt livet lite på paus, och går omkring och väntar på att något positivt ska ske, men tiden stoppar ju inte upp bara för att vi pausar… Njuta av naturen kan man ju göra oavsett.

.

Japp där ligger han, min ständiga följeslagare. Så mysigt katt, men han kan också gå mig på nerverna mellan varven när han ska vara runt mina ben precis hela tiden, haha! När vi flyttade hit var det ju grus hela vägen fram till huskroppen, men svärfar och maken la ju dessa stenar en sommar och är så nöjd med det beslutet. Jag tycker mycket om knastrande gamla grusgångar, men att ha utemöbler direkt på gruset var mindre mysigt tycker jag. Nu väntar jag bara på värmen så vi kan sitta här och äta.

Nu ska jag och hämta ett paket, hoppas att det är takrosetten jag beställt . På återseende!