Den mest aprilvädriga aprildag slutar i praktexemplar till fredagsmys

Bilden: fredagskvällsmys på upploppet  …

Men jag tar det från början. En numera helt etablerad och förankrad rutin – turbostädning tillsammans, i 1–2 timmar varje fredag direkt efter frukost, klarades av så där som rutiner gör. Även om det vore en klar överdrift att säga att går helt av sig självt så är det med vissheten om känslan efteråt … så där vi 11-tiden allra senast, som gör det nästintill lustbetonat – nåja. Att då efter avslutat värv, och en dusch senare, avnjuta förmiddagskaffe med sin käraste i ett nystädat hem är en helgstart som jag inte vill byta ut mot nåt annat.

Gårdagens transportsträcka i form av en ”vanlig” fredag, om än i april, på väg mot fredagsmyset vid 18-tiden blev dock allt annat än vanlig. Och då var det just det där med april och aprilväder som tillstötte. I mitt snart 67-åriga liv har jag aldrig upplevt en mer aprilvädrig dag. Så till den grad att det var svårt att överhuvudtaget fokusera på något annat än väderlekar.

Stormbyar, snöbyar, hagelstormar, strålande sol, nattsvart himmel och till sist framåt eftermiddagen också – åska! Ibland allt på en och samma gång men – hursomhelst ständigt och oavbrutet växlande … utmynnade i en sittning med den här vyn. För är det något som jag lärt mig under det nu dryga året med växthus så är det att ett växthus är som gjort för aprilväder. Utanför är det fortfarande – stormbyar, snöbyar, hagelstormar, strålande sol, nattsvart himmel, åska … ständigt och oavbrutet växlande.

Ett lite ovanligt fredagsmys bara på oss två då 15-åringen är på ett veckolångt konfirmationsläger. Tänker ändå att det är sånt som vi måste börja vänja oss vid och tack ock lov är det stormtrivsel på lägret som gäller – vilket framkommer vid alla dagliga rapporter där inga hemlängtanstoner kan urskiljas. Nåväl, lite, lite hemlängtan vill man ju ändå veta av. Och ändå inte. Tvärtom!

Hursomhelst, cava av favoritsort i glasen, sardisk pecorino, i ett fullständigt vindskyddat växthus, helt opåverkat av utanförliggande väderfenomen – oavsett vilka. Dessutom en sprakande brasa i kaminen. Ett praktexemplar till fredagsmys med bara 15-åringens bortavaro som enda orosmoment.

/Svante