ANNONS

Fotografering till inredningstidning

/

Kl. 05.00

F85A447E-B71D-4E23-98F3-1043751B2787

Bartlett zebra!

3FCE54EA-96F0-4A78-90FC-A0947D2D2A4B

Swingtime!

Vaknar och tror att jag har tapetserat en kunds sovrum med Bartlett Zebra från Ralph Lauren istället för Swingtime Herringbone!

05.01

Upptäcker att det var en hemsk dröm.

05.08

Läser lite ur Catcher in the Rye, lite ur Architectural  Digest, dricker tre espresso.  Väcker min unge med mina stressade vibbar. Hon är sur.

05.25

Börjar med att flytta på ett bord som jag har tänkt på hela natten. Dricker en till espresso – man vet aldrig, man kan ju hamna i en situation där man känner att man borde ha lagrat koffein.

06.20

Springer några kilometer. Tänker på inredning.

07.45

Tar med mig en sekatör ut och klipper vita och lila syrener. Pratar med en humla stor som ett marsvin. Tänker på inredning.

08.05

Tänker på inredning.

08.07

Tänker på Minnesota, tätt följt av inredning.

8.10

Bäddar sängen á la inredningsfoto.

9.00

Är lite trött efter den intensiva bäddningen och måste vila.

9.05

Tänker lite på nötterna. Ni vet, de där med den rätta nyansen från torsdagens inlägg. Har inte släppt dem.

10.05

Fotografen messar att hon är sen. Tack och lov – jag är INTE klar! Springer runt som ett psyko och viker in, arrangerar och puffar till saker.

10.50

Fotografen – Sofi Sykfont – kommer, och vill inte ha kaffe, men gärna ett glas vatten, och sedan sätter vi igång. INTE KAFFE? Vem är den här personen?

1543AC60-DD23-447D-9EF4-6B29F7A44FA0

11. 15

Sofi är snabb och sveper genom huset medan solen är bakom ett moln – det ljuset är mycket enklare att jobba med än direkt solljus.

Jag springer runt och fixar färgklickar – jag hade tänkt ha grönt som genomgående tema, men Coronasvinet gjorde så att leveransen av två viktiga komponenter i det temat inte kom fram i tid. Då får man hitta på något annat istället!

C2D370DF-BBF4-4441-B271-DBBCF7E9BAC7

Köket är långt, smalt och svårfotat; tre olika vinklar funkar, om man inte klämmer in sig i ett skåp och fotar därifrån.

12.15

En blå scarf som jag inte har använt på sju år blir plötsligt oumbärlig i matsalen, eftersom något måste hänga på matsalsstolen, så att fotot inte domineras av en stor, vit stolsrygg. Och den pläd jag hade tänkt mig blir plötsligt helt fel: otymplig och skrymmande. Sådant tänker man knappast på i verkligheten, men på foto ser det väldigt störigt ut.

12.30

Sofi VILL ha kaffe! Och riktigt starkt också! My girl!

13.43

Sofi hämnas för att jag har fotat henne under jobbets gång, genom att fota mig i trädgården.

”Till tidningen”, säger hon. Det är knappast något bra incitament.

Jag är inte ett dugg orolig för att jag ska se ut som ett miffo. Jag är orolig för hur mycket jag kommer att se ut som ett miffo. Men Sofi är ett proffs och miffofaktorn är helt mitt eget fel för att jag inte kan låta bli att prata, och blunda med bara ena ögat. Skumt?

Och sedan, drygt två timmar senare, är vi klara och resten av kvällen riktar jag mitt fulla fokus mot att äta upp rekvisitan. Och då – jaså, nu passar det – får jag leveransen med de gröna detaljerna från leverantören.

Snart ser ni resultatet av dagens foto i Leva&Bo!

Ha en ljuvlig lördag!

0
0

Genom att klicka på "Skicka" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Dagen före plåtning

/

Hej! Hur mår ni idag?

Idag  har jag förberett huset inför en plåtning till en inredningstidning.

Det är lite synd om min familj när huset plåtas, eftersom allt då ska arrangeras till stilleben som är omöjliga att leva med. Men de biter tappert ihop och finner sig i att det tyvärr inte blir någon middag idag, eftersom grönsakerna på diskbänken är en del av ett helt inredningskoncept. Ingen inser riktigt vidden av detta förrän de rör något och jag får en gråtattack som är delvis spelad – men också skrämmande verklig.

IMG_7578

Dagen innan en plåtning är alltid kaotisk. Trots noggrann planering kommer jag alltid på saker i sista sekund, som jag absolut inte kan släppa. Det känns extremt viktigt att få dessa livsavgörande detaljer på plats, trots att det förmodligen inte är någon annan än jag som lägger någon vikt vid dem.

IMG_7573

Här är det till exempel oerhört viktigt att nötterna i skålen har rätt nyans. Ni vet hur det är med nötter – de kommer släntrandes i en uppsjö trista nyanser, som om de inte alls brydde sig eller var medvetna om sin estetiska tyngd i ett stilleben.

Jag testade wasabinötter (snyggt, men jag åt upp dem), cashewnötter med chili (nästan rätt, men…) och torrostade jordnötter (Ja! Dem är det! Och dem tänker jag definitivt äta upp efter plåtningen, men just nu är jag fortfarande mätt på wasabinötterna (tur för jordnötterna, som redan haft en jobbig dag – att bli torrostad kan inte vara särskilt kul, och sedan kommer en inredare och och äter upp en. Skitdag!). Puh, vilken tur att jag hittade rätt nyans på nötterna. Jag vågar inte ens spekulera i hur det hade gått annars!

Rosorna får jag ta med upp till sovrummet, eftersom de passar så bra till tapeten där uppe.

IMG_7575

Här dividerade jag med mig själv huruvida den lilla statyn skulle få vara kvar eller inte. Jag har fortfarande inte riktigt bestämt mig. Kvar?

IMG_7570

Den stora strålkastaren ska få vara med ett tag till, tror jag, eftersom jag gillar kontrasten mellan den och gardinerna. Men det känns för mycket svart/vitt här, så jag kommer antagligen att ta in något mjukt rosa hit.

Det är ganska sjukt vad mycket växtlighet det går åt när man plåtar ett helt hus. Men som tur är behöver man inte lägga ned lika mycket krut på rummen som när man gör en nischad styling. Med ”nischad” menar jag att den har ett specifikt tema, som ”nyårsafton” eller ”middagsdags i lantkök”, och då är det ett reportage om och i ett enda rum. Då ska fotona innehålla många ”vill-ha-saker”, som den duktiga fotografen som jag oftast jobbar med – Anne Nyblaeus – brukar säga.

Nu, när det är ett generellt fotojobb av hela huset, är det inte riktigt lika viktigt med en massa detaljer – trots det är det just  detaljerna som jag hakar upp mig på extra mycket. Jag har nämligen så otroligt mycket jag vill testa, men inte kan eftersom det skulle innebära att min dotter får gå i terapi för att hennes mamma inredningsshoppade familjen ur hemmet. Tur att jag kan låna in från mina leverantörer! The things you do for your kids!

IMG_7574

En bra sak med plåtning: Man blir tvungen att göra sådant som ALDRIG hade blivit av annars. Som att jag tvångssyr gardiner i ljusets hastighet.

Men sedan tänker jag, att när man bläddrar sig fram till ett hemreportage så vill man väl se hur någon faktiskt bor? Så då kan det inte vara för överstylat, eller hur? Även om det är väldigt kul att titta på sådana där superstylade Pintersestbilder – jag är själv smått beroende av själva skönheten i dem.

Och det finns förresten flera rum i huset som jag aldrig fotar, eftersom de inte är klara. Det är faran – och det härliga – med att inte totalrenovera när man flyttar in i ett gammalt hus, utan ta det lugnt och känna in huset. Renovera lite då och då, när man orkar. Men herregud – vissa rum här ser ut som knarkarkvartar. Fast det beror på vilken knarkarkvart man jämför med, förstås, och om knarkaren är lite intresserad av inredning.

Vi hörs imorgon, så ska ni få se några bilder från plåtningen!

Och kanske lite i stories också, om jag har tillräckligt med sinnesro, annars kommer jag att glömma bort det, precis som jag glömde att ta ut alla stekpannor – igen- som min man förvarar i ugnen innan jag värmde upp den till 250 grader. Han är sur! Men, make: To know me is to love me! Eller – oftast, iallafall? Varannan dag? Okej, på tisdagar?

Ha en jättebra kväll, hoppas att ni gör något roligt!

/Sofia

1
17

Genom att klicka på "Skicka" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

När jag blir jätteglad, och ingen fattar varför…

/

…så är det för att vägglamporna äntligen har kommit upp i matsalen! Och jag tycker att det är lite pinsamt hur himla härligt och fantastiskt jag tycker att det känns att de sitter där på väggen nu.

Min familj vet ju att jag gillar inredning. Men jag är rätt säker på att de ändå inte har förstått riktigt hur mycket. därför är jag lite orolig att om de får veta att jag måste sitta en stund i matsalen bara för att titta på vägglamporna, så kommer de sakta men säkert sluta att be mig hålla dem sällskap framför Billions. Sedan kommer jag att märka att de allt oftare ler överseende mot mig och säger ”inget” när jag undrar vad de pratar om. Kanske klappar mig lite på huvudet. Lite senare upptäcker jag att de har flyttat ut kylskåpet i trädgården. Och nästa gång jag vaknar är det i kylskåpet – där de har bestämt att jag ska få bo tillsvidare.

Så nu ska jag visa er några bilder på lamporna i matsalen, så kan vi kanske diskutera dem sedan. Och ni berättar inget för min familj om den här konversationen – okej?

IMG_7462

IMG_7459

IMG_7454

Kom ihåg: inte ett ord! DM:a om ni vill snacka lampor.

/Anonym

2
33

Genom att klicka på "Skicka" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

© Bonnier Magazines & Brands AB, 105 44 StockholmTelefon: 08-736 53 00